som skulle firas ... även mina barns pappa skulle så klart bli
uppmärksammad. Så det blev en tur till kyrkogården också. :)
Det är fortfarande lika lugnt och fridfullt att gå där, trots att det nu
börjar bli lite kyligare.
Jag trodde själv inte att det skulle vara så mysigt på en
kyrkogård, har aldrig riktigt förstått tjusningen med det förrän
jag själv ställdes inför fakta att vi skulle dit. :)
Men ja, jag trivs där. Jag tror mycket beror på platsen givetvis.
Hade nu barnen valt ett annat kvarter är det inte säkert
jag fått samma känsla.
Dessutom är "vårt" kvarter ganska nära utgången. Inte för
att jag tror att det på något sätt är säkrare, men det blir lite
mer liv och rörelser när man ser folk på trottoaren utanför ... eller
bilar som kommer susande förbi. :)
Det blev lite rensning och tvättning av stenen ... och så klart
lite ljus och en liten present till Affe. :)
Eftersom det nu var lite kallt och regnigt så blev det inte så länge
vi var där. Men det är det lilla som gör det. Och det kändes bra. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar