måndag 29 september 2014

JAG BLEV IRRITERAD

Igår kväll var jag ju som sagt ute och skulle handla alvedon till
Alexander då han fått feber.
Till saken hör att han inte kan ta in det via munnen eftersom han
spottar ut det igen. Så för att kroppen skall ta emot medicin får
han det som en stolpilla istället.

Jag körde iväg till jourapoteket. Klockan var lite över 20, och det visade
sig att de stängde just då, 20.00.
För att få hjälp med var jag kunde skaffa detta så sent på kvällen, ringde
jag sjukvårdsupplysningen. Tänkte att de säkert kunde ge mig tips och
råd eller hade någon aning om vart jag kunde köra.

Jag förstår att man kanske inte vet. Man är inte mer än människa trots
att man arbetar inom sjukvård eller kundtjänst, telefonväxel eller vilket
yrka man nu än har.
Men jag räknar ganska kallt att om man har med kunder av något slag
att göra så skall man bemöta dessa på ett trevligt sätt.
Dock var det inte så igår kväll.
Jag fick prata med en riktigt otrevlig person som helt enkelt bara sa till
mig "Nej, det har jag ingen aning om". Och när jag sen då frågade om
han inte hade någon aning om var det kunde tänkas finnas så fick jag
till svar " Hur skall jag kunna veta det? Du får väl köra runt och kolla
själv? 
Men alltså ... vad är det för svar? Och det var inte heller bara svaret jag
reagerade mot. Hela tonen sa mig att han inte alls hade lust att sitta
där och prata med en massa kunder. VAAAA?????

Jag fick tag i stolpiller ... efter att jag kört runt i stan ett tag ... och faktiskt
hittade ett annat apotek som hade kvällsöppet, vilket jag inte ens hade
en aning om från början.
Men jag var så irriterad efter det samtalet så jag knappt kunde
koncentrera mig på bilkörningen.

Är det något jag vet något om så är det kundbemötande eftersom jag själv
arbetat med det i många år.
Jag brukar ofta säga att man måste tänka på vad och hur man säger saker
och ting när man som kund ringer till ett företag. Man kan inte skrika och
ha sig, personen som svarar kan ju ofta inte hjälpa att man själv har
problem med något.
MEN det måste ju även vara så åt andra hållet. Kan man inte hjälpa ... fine,
men man kan väl ha en god ton för det.

GRRR, så sur jag vart efter det. :( :(



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar