Det är väl så typiskt mig. Antingen är jag sen så jag rusar in med andan i halsen till stället jag skall på. Eller så är jag hur tidig som helst.
Hiss, parkering, gångavstånd är annars sådant som brukar ta en evinnerlig tid. Men inte idag inte.
Det är väl bara till att parkera mig i soffan tills det är dags för mitt möte. ☺☺☺
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar