under min arbetslöshet. En dag fick jag ett mail från min handledare
som undrade om jag var intresserad av ett arbete som administratör hos
de. I så fall skulle han skicka in mitt CV till den administrativa chefen.
Så klart var jag intresserad. Jag hade varit arbetslös så länge att jag
tog chansen på alla kontorstjänster jag kunde hitta.
Han berättade också att det bara var rent administrativt och enahanda.
Kanske inte det jag var van vid, men ett jobb var ju bättre än inget.
Ett par dagar senare fick jag åter ett mail där jag blev kallad till en intervju.
Jag har gått på så många intervjuer att jag egentligen inte hade något
större hopp. Jag visste att jag var en i mängden, att många fler skulle
bli kallade.
MEN ... jag tog på mitt bästa leende, gick på mötet ... och fick ett så bra
bemötande att det inte ens kändes att jag satt på en intervju. Hon var
riktigt duktig på att intervjua, kände inte ens av det.
Och ja, ni känner till resten ... jag fick äntligen chansen som jag väntat
på.
Hur kan ett arbete vara såååå kul egentligen? Och vad håller man på med
hela dagarna som gör att man sitter timme efter timme och tycker det är
lika roligt hela tiden?
Ja, en hel del beror säkert på det faktum att jag varit arbetslös en längre
tid. Men så finns det också den jag är. Eftersom jag är en person som
älskar att arbeta ... främst med datorn som redskap ... har jag svårt att
bara stanna i tid. Jag arbetar och arbetar och arbetar, och glömmer helt
enkelt bort tiden. :) :)
Det är många listor som skall gås igenom varje dag. Det är både noggrannhet
och tidspress som gäller ... och jag älskar varje minut.
Jag älskar dagarna då det är massor med folk i alla rum. Men jag älskar
också mornarna och kvällarna, då det är tyst och korridorerna är helt
folktomma. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar