Klockan ringde, i vanlig ordning, 05:15 och 05.30. Trött som bara den klev jag upp, lagade kaffe och satte mig vid köksbordet ... precis som jag gör varje morgon innan det är tid att ge mig iväg till jobbet.
Och där satt jag i godan ro när jag plötsligt hörde ett litet barnarop som kallade på farmor. Jag blev helt ställd av att höra mitt barnbarn, och rusade in i mitt sovrum. Där satt det lilla charmtrollet och log mot mig ... som bara han kan.
Ja alltså, mitt farmorshjärta smälte ... och samtidigt kom jag ju på att det var långfredag idag, och inget arbete. Sötnosen hade sovit hos farmor inatt.
Jodå, jag fick en halvtimme för mig själv. Men det räckte, jag blev varm i hela kroppen och hur pigg som helst när jag fick de små knubbiga händerna om halsen i en riktigt lååång morgonkram.
Dagen fortsatte i samma varma hjärtedag. För det var ju tivoli ... bara ett stenkast från mitt hem. Alexander hade redan igår upptäckt tivolit och gick och väntade, och väntade, och väntade på att det skulle öppna idag.
Han vaknade sex, och tivolit skulle inte öppna förrän 12. Så det var många timmars väntan för den lilla parveln. Han gick här och snackade om karusellerna och berättade vad han tänkte göra när han kom till tivolit. Ja, det var en förväntansfull liten killa jag hade här i förmiddags. hihi
Det enda felet med dagen var väl möjligtvis att det var superkallt. Jag frös ända in i benmärgen där jag gick omkring på tivolit. Men vad gör man inte för att få se sitt barnbarns lyriska ögon?
Det var inte utan att jag tyckte det var skönt att komma hem och in i värmen. Och nu blir det Fredagsmys för hela slanten ... INOMHUS.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar