För bara några dagar sedan fyllde jag år. Och idag, bara en vecka senare, är det Affes födelsedag. Och för att göra det hela ännu större, så är det julafton om mindre än tre veckor.
Ja, det är mycket känslor ... dessa bråda dagar.
Jag har mycket att göra varje dag. Både jobb och familjen upptar enormt stor tid ... varje dag. Och det är tur, för annars kanske jag hade tyckt att dessa dagar varit jobbiga. Det är klart att man sitter här och funderar hur livet hade tett sig, hur barnbarnen hade formats ... om deras farfar fortfarande hade funnits här. Eller hur resten av familjen hade klarat av de vardagliga bestyr, som ibland har varit extra jobbiga dessa år utan Affe.
En liten del av mig vill att tiden skall stå still, att jag skall kunna njuta av denna sista månad på året, med väldigt mycket ljus runt mig. En annan, ganska stor bit av mig, vill att December skall gå undan så jag slipper ha den här gnagande känslan av att något saknas nu när det är högtider på gång.
Jag tar en dag i sänder. Det är inte lika tungt som det var för ett år sedan. Men visst finns saknaden där nästintill varje dag. Och nej, den lär väl inte försvinna helt och håller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar