Min lilla hund kom i slagsmål. Kanske inte direkt slagsmål, men han blev illa tilltufsad.Jag fick panik och glömde totalt bort hur man skulle få upp en hundkäke. Så jag gjorde det man INTE skall göra, och stoppade in handen i den andra hundens mun. Jo men visst. Det blev hundbett. Jag minns inte riktigt hur jag fick ut Milou från den andra hunden. Men långt om länge släpptes taget, Mulou sprang iväg och gömde sig, jag fick den andra hunden åt motsatt håll ... och först då märkte jag hur blodet sprutade från mitt finger.
I all tumult hade jag först inte upptäckt att jag blivit biten. Hade all min fokus på att få loss Milou. Det var inte det allra lättaste. En stor hund, men jag glömde helt bort att vara rädd. Jag slet och drog ... Och använde varenda muskel i kroppen. Jag vet fortfarande inte om det var jag som lyckades få upp käken, eller om hon bara tappade greppet.
När jag ringt sonen och han kom, var det raka vägen till akuten, där de tvättade rent och lade ett förband.
Två dagar senare blev jag kallad till handkirurgen för en kontroll. Där bedömdes det att fingret måste öppnas upp och spolas. Så ja, jag blev inlagd ... Och här är jag fortfarande.
Bedövning och spolning var inte så farligt. Då är det värre nu, eftersom de inte vet om spolningen har lyckats eller om det måste göras om. För varje gång bandaget öppnas och läkaren trycker på fingret, känns det som 1000 knivar i kroppen och att fingret går av.
Jag tröstar mig med att både jag och Milou ändå kom så lindrigt undan. Vi fick så klart uppsöka veterinär för Milou. Han fick såren omplåstrade och dräneringsrör instucket för att svullnaden skulle gå ner.
Vad jag har lärt mig av detta? Hmmm, aldrig stoppa in näven i en arg hunds mun. 😉
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar