FRÅN REGN TILL SNÖ

Vi skulle ha en utflykt idag, så vi tog bilen och styrde kosan mot
pappa, som numera bor 10 hela mil från oss
Ja, i normala fall kan det ju vara trevligt att komma ut på en 
dagsutflykt så där en Söndag.
Men idag ... nej, idag var det ingen hit minsann. Ditvägen var
väl inte så hemsk, regn och rusk är vi ju ganska vana vid.
Och hos pappa satt vi inte heller så värst länge, vilket var bra med tanke
på att vädret kändes lite osäkert.
Dock blev det nästan kaos på vägen hem. Då övergick plötsligt regnet till
snö. Det kom mer och mer snö ... det blev vitare och vitare. Och ja, 
vägbanan blev halare och halare. 
Ja, det blev så pass mycket att Dessi och Pernilla, som hade suttit bakom 
ratten hela tiden, faktiskt fick byta med mig och Dennis.
Jag vet inte vilket som är värst, sitta bredvid och vara åkrädd, eller sitta
bakom ratten och vara rädd.  Just idag kändes det lika skrämmande.
Jag säger då det, jag hade riktigt ont i magen innan vi väl var hemma
igen.

Jag är ingen fantast av vinterväglag. Jag har aldrig gillat det, men måste
ju erkänna att det faktiskt blivit värre med åren.
Idag hade vi två bilar med oss. Och Dennis, som körde den andra bilen, fick
ligga bakom mig så jag skulle vara säker på att han fanns där om det skulle
behövas. hahaha ... som om han skulle kunna göra något om olyckan väl
var framme. Alltså ... vaaaaaaa??????

Nu är vi i alla fall hemma, och det är jag glad för. Känner mig fortfarande
skakis i benen efter denna bilfärd. PUH ......