kring "ungdomens glada dagar". Speciellt nu när jag rör mig så mycket
i stan, på bussar ... och självklart även bland alla som kommer och går
på jobbet.
Det är skratt, tjo och tjim, mobilsurfande. För många ungdomar är det
en naturlig sak att åka buss, kolla i mobilen, ha kul med vännerna ... det
är så det alltid har varit.
Jag kommer också ihåg min ungdom. Nu vill jag ju gärna tro att det inte
är så värst längesedan ... men jo, det är ett antal år sedan. hahaha
På den tiden var det jag som flyttade mig från sätet på bussen när det kom
en äldre som kanske behövde stolen bättre. Nu är det mig de reser sig
för ... nu är det jag som är den "äldre". Lite märklig känsla ... jag känner
mig inte speciellt gammal. hihi
Utan alla mina år på nacken hade jag inte kunnat prestera det jag gjort
genom åren. Och jag är stolt över den jag är, vad jag gjort, mina barn
och barnbarn. Ja, utan min ålder hade jag inte haft det. :)
Men när jag ser alla glada ungdomar runt mig kan jag ändå inte låta
bli att tänka tillbaka ... lite vemodigt. Det fanns en tid när jag också
var så där uppsluppen och sorgfri ... där jag hade HELA livet framför
mig.
Ja, det är ett liv som faktiskt sprungit iväg. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar