lyssnat på säkert 25-30 år. Och vips, så var jag tillbaka i ungdomen
med både glädje och sorg.
Tänk vad lätt det är att plötsligt tänka tillbaka och verkligen känna
det man kände då. Jag vet inte om det är glädjande eller en
förbannelse ... kanske lite både och. Men jag vet att man ibland
måste tillbaka för att känna allt det där ... och för att faktiskt
minnas det som var då.
Personligen tror jag det är ganska nyttigt ... att inte glömma det
förflutna, men vara tacksam för nuet. :)
Ibland brukar jag säga "det var bättre förr". Men nja, det stämmer
väl kanske inte helt och hållet. Jag vet i alla fall att inte jag vill
tillbaka, även om jag naturligtvis har haft många glädjande
stunder genom åren. Men jag är nöjd, mer än nöjd, med hur livet
har tett sig för mig.
Jag älskade personer, jag älskade tillfällen, jag älskade tiden som var
då. Men jag är sååå glad över personer, tillfällen och tiden jag lever
i idag. Och jag kan med handen på hjärtat säga att jag tackat nej om
jag fått erbjudandet att "åka" tillbaka. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar