att uttala namn".
Det fick mig att fundera. När jag växte upp fanns det bara svenska namn,
som "Lasse", "Eva", "Lotta", och liknande. För mig som svensk var det
vanliga, svenska namn som uttalades. Alla uttalade de, inga var udda.
Idag har vi ett mycket mer mångkulturellt samhälle, där man kan heta
allt från "Svensson" till "Xu". Och de som föds och växer upp idag ... ja,
de har troligtvis inga som helst problem med uttalen. Men vi som är lite
äldre, som kanske inte hört dessa namn i vår ungdom ... inte konstigt att
vi inte kan uttala dessa väldigt udda och osvenska namn.
Det är just detta uttalandet som kan vara lite farligt. Det är sådana uttalanden
som gör att det blir olika läger, rasism, ni och vi, oss och de. När man
uttalar sig med orden "ni svenskar", eller får höra det ... då blir det inte längre
ett och samma folk.
Vi är ganska många som bor i detta land, från många olika kulturer. jag är
bara EN person. Och om någon tycker jag tänker fel, jag uttalar fel, jag klär
mig fel ... då känns det väl ganska rätt att säga "du" till mig, och inte "ni
svenskar"? För jag kan väl inte tänka mig att ALLA svenskar uttalar saker
fel och ALLA ANDRA uttalar sig rätt???
Själv tycker jag att jag är ganska duktig på att uttala namn rätt ... när jag väl
hört det en eller två gånger. Jag tror ingen har lätt för att säga ett namn från
ett annat land, oavsett var man kommer ifrån, förrän man kanske hört det
ett par gånger.
Jag ville fråga henne om hon kunde uttala namn från andra länder, men
jag valde att inte nämna något alls. För är det något jag lärt mig de senaste
åren ... förutom uttal av udda namn ... så är det att inte dra upp kultur och
dess innebörd ... för risken att bli kallad rasist.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar