Jaha, då har mina små inneboenden fått nytt boende och flyttar om bara ett par veckor. Trodde faktiskt inte det skulle kännas så tråkigt som det faktiskt gör. Visst har det varit besvärligt i vissa lägen och det är inte alltid vi kommit överens. Men det har ändå blivit till en vana att ha de här.
Jag såg på Beatrice igår att hon var lite ledsen, tror det beror på det faktiskt ... om ett par veckor kan hon inte bara ta och knalla ut på promenad med Molly, eller krypa upp i soffan inne i sitt rum och mysa med Alexander. Sådant som hon nu har vant sig vid.
Nu blir det bara hon och jag ... IGEN.
Detta är ett naturligt led i familjelivet. Det är klart att barnen flyttar hemifrån och jag trodde jag var redo, men jag känner mig inte speciellt redo. Och för Beatrice del blir det andra sommarlovet i rad som något traumatiskt inträffar. Givetvis går jag inte och tänker i dessa banor till vardags. Men nu när utflyttningen är ett faktum kan jag inte låta bli att oroa mig lite över Beatrice. Och jag hoppas innerligt att det inte blir en alltför stor omställning för henne.
Det var morgonens tanke. Nu blir det en balja kaffe innan min dag kan sätta igång. Har en hel del på agendan så jag får dricka massor av kaffe så jag piggnar till. :) :)
Ha en fantastisk dag i solen mina vänner, och var rädda om er där ute. :)
GODMORGON
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar