Jag har en kollega som har lite extra av allt. Igår kände jag hur gärna
jag ville få fram att hon var guld värd ... med alla sina vänliga ord, sina
leenden, och sitt aldrig så sinande sätt att vilja hjälpa. Så jag skickade
resolut iväg ett mail till henne ... bara för att säga att hon gör sådan
nytta med sitt sätt och hur mycket jag värdesätter henne. :)
Det är lite märkligt med oss människor. Det är så lätt att kritisera, att
berätta för någon varje gång hon/han gör något fel. Men hur ofta
berättar vi egentligen för omgivningen att de faktiskt är värdefulla? Jag
tror det gäller oss alla ... vi tar bara för givet att människor runt oss skall
vara på ett visst sätt. Och när det inte blir så ... ja, då blir vi besvikna och
kommer med kritik.
Själv kommer jag väldigt sällan med kritik. Men nej, jag berättar inte
heller hur värdefulla folk är. Även jag måste bli bättre på det. Och jag
är ganska övertygad om att om man värdesätter andra och höjer
andras självkänsla ... då värdesätter man sig själv också och mår så
mycket bättre.
För vi är värdefulla och unika alla på sitt sätt. Vi kan inte alla tänka lika,
göra samma saker, säga samma saker. Men vi kan berömma, vi kan
värdesätta, vi kan få omgivningen att må bra ... bara genom våra leenden
och snälla och ödmjuka ord. :) :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar